Blogg

20200108 Las Palmas

Hoppsan vad tiden gått fort nu igen, nästan 3 månader sedan sist. Vi har hunnit vara hemma i 5 veckor där det var mycket fix hemma och träffa folk. Det var rätt grått och mestadels kallt, men vad kan man begära i oktober – november i Sverige. Vi fick in både tandläkarbesök och läkarbesök. Hälsade på familjen i både Eskilstuna, Nyköping, Sandviken och Borlänge. Träffade Tb’s gamla kompis från Sandviken tiden som han inte sett på 35 år. Vi fortsatte att röja lite hemma men det tar aldrig slut.

Familjen Engstad med respektive och svärföräldrar. Firar Nils 31 år med familjeyoga.
Familjen Ryding och Johanssoni Nyköping

Vi turistade en del i vår huvudstad och besökte nog alla båtfirmor som säljer mycket detsamma men även lite olika saker. Vi fick med oss mycket packning och fick betala 500 kr i övervikt för 4 kg – amatörer.

Vi besökte Olle och Maggan som vi träffade första gången här på GC och sedan i Port Saint Louis när de var på väg hem genom kanalerna med sin båt. De sa att de längtade tillbaks till båtlivet i Porto Mogan. Så det gäller att hålla ut så länge vi orkar. De är båda 79 år så kan dom så kan vi hoppas jag.

Lite sol mellan träden, promenad vid vår hemmahamn SBS i Torpa Södertälje.

Vi kom tillbaks till Santa Cruz med en förkylning och vilade oss en vecka innan vi började tänka på att åka vidare till Las Palmas.

Kom tillbaks hit den 1/12 efter en okej seglats över från Teneriffa. Träffade gamla bekanta från La Linea, Håkan och Aaron som vi bjöd på middag men Håkan var kräsen och åt ingenting medans Aaron tog 3 fulla tallrikar och åt som bara den.

Håkan och Aaron på middag

Den 16/12 kom först Katta min kompis sedan 35 år och sedan Viktor vår son för att fira ju med oss. Katta även över nyår. Härligt att ha dom här och få rå om dem ordentligt. Annars blir det bara några timmar ibland. Vi har solat på Playa de Las Canteras och strövat omkring där, fikat och ätit gott. Vi har turistat i stan och hyrde bil en dag som tog oss ner till Arguineguin där vi shoppade loss på Norske butikk med massa godsaker till jul. Vi besökte även IKEA förstås som också har en massa gott till jul.

Beachparty med Skandinaviska klubben med Lolomba, lotteri och lekar. Här med Jörgen och Hilkka.

En dag tog vi bussen ner till Puerto Rico och träffade Torbjörns barndoms kompis Conny och hans fästmö Barbro. En härlig dag med en massa minnen, god mat och dryck. Och vips så var det hemresa igen men det gick väldigt snabbt och enkelt med bussen.

Nyårsafton blev vi hemma i båten i lugn och ro med god middag och sen gick vi ut på piren för att se fyrverkerierna. Nyårsdagen åkte Katta hem och Conny och Barbro kom till oss och åt middag för att se hur vi har det i vårt lilla krypin.

Nu är vi tillbaks i vardagen igen med tvätt och städ.

20191013 Santa Cruz

Nu har vi varit här i 2 veckor och turistat runt en hel del. Santa Cruz är en jättefin stad med massor att se och göra. Två gånger har vi tagit spårvagnen upp till San Cristobal en mysig ort som är helt i hopväxt med Santa Cruz. Dit kan man åka igen. Vi har gått gata upp och gata ner och tittat på gatukonst, strosat genom parker och njutit av alla blommor och grönska. Härliga gågator med grönska och uterestauranger. Vi har träffat ett gäng andra seglare svenskar och norrmän som vi har tagit en öl/drink ihop med och utbytt erfarenheter med, så roligt.

En dag gick vi på 4 museer men det blev en för mycket. Först gick vi till det lilla museet under Plaza de España square där man kan se gammal grund från 1700 talet och kanonen som splittrade Lord Nelsons arm så den fick amputeras. Därefter blev det militärmuseet som var stor och välgjort med flera miniatyrlandskap uppbyggda så man kunde se hur det gick till när Engelsmännen försökte invadera Teneriffa 1797, men det klarade dom inte. Så gick promenaden vidare mot The Home of Carnival och det var bäst tyckte jag med alla underbara kläder och kreationer som tidigare använts på olika karnevaler. Sist och tråkigast, vi var trötta också, så gick vi till Natur- och Arkeologmuseet. Stort med mycket tomma rum och ödsliga korridorer och kostade dessutom pengar alla de andra var gratis.

Vi hyrde bil i två dagar och första dagen åkte vi söderut. Jag hade läst lite grann om pyramiderna i Güimar men när vi kom dit kändes det mest som en turistfälla och vi vände utanför, så här i efter hand har vi läst mer om det och ångrar att vi inte gick in men det blir kanske fler tillfällen. Vi gick däremot in på en Aloe Vera finca och jag shoppade loss. Vi åkte sedan vidare ner till Los Cristianos för vi hade fått tips om att man kunde simma med mantor där. Vi såg dock inget där som tydde på att några sådana fanns där. Vi åkte vidare till Las Galletas och gick omkring där en stund. Vi bodde ju där mars 2015 när jag fyllde 60 år och det var kul att återse igen. Därefter fortsatte vi runt ön och hem igen. Tog en tur till Playa de la Teresitas som ligger en bit ovanför SC där vi tog vår medhavda picnic.

Dag två åkte vi så till Teide nationalpark, fantastiskt vacker och speciell natur. Torbjörn släppte av mig uppe vid linbanan och skulle ringa mig när han parkerat bilen så skulle jag köpa biljetter. Det var långa köer överallt och särskilt till parkering. Det verkade som alla kom men ingen åkte därifrån. Inget system att vänta på sin tur utan det var först fram som gällde och TB låg hela tiden fel. Till slut gav han upp och hämtade mig, som tur var hade jag inte köpt biljetter än. Det blev ingen Teide topp den här gången heller, förra gången vi tänkte åka dit blev TB sjuk.Vi tog många stopp så TB också kunde njuta av utsikten, de vindlande vägarna gör det omöjligt för honom att se när han kör.

Igår firades det Nationaldag med en massa folk på stan och gratis konsert som drog ut stadens alla ungdomar men även vi och andra ”gamlingar” tog oss ut på gatorna. Stötte ihop med våra nya bekantskaper Elsa och Bjarne som vi satt och tog en öl eller ett glas vi med och pratade fram till nästan midnatt. Så trevligt.

Nu håller vi på att samla ihop oss och packar i våra nyinköpta resväskor (kastade våra gamla i Toul) för vi åker hem en månad tidig den 15/10 och ska fixa lite hemma och träffa familjen och vänner. Ser fram emot det.

20191001 Santa Cruz

Haft några sköna dagar i Las Palmas där vi blandat arbete med turistande och socialiserat oss med andra svenskar på fredags puben. Varit på Skandinaviska klubben och lämnat en hel kasse med böcker och lånat några själv. Ingen aktivitet där i övrigt än, kommer igång i oktober. Fick ju stanna några extra dagar men igår skulle vi ut för att en ARC seglare skulle komma in under dagen och ha vår plats. Vi ringde och mailade runt till olika hamnar på Gran Canaria från en del fick vi nej direkt och andra har vi inte hört av än. Det konstiga var att vi fick nej från Puerto Rico men Peppe en annan svensk fick ja efter oss och han har i stort sett samma storlek på båt. Man vet inte hur de tänker. och väljer.

Nu har vi tagit oss hit efter en strävsam tur. Gick för motor hela vägen. Först i motvind sedan kraftig sidvind och höga skvalpiga vågor. Eftersom det var så pass höga vågor, accelerationsvindar upp mot 14-15 m/s att autopiloten inte kunde användas så handstyrde Torbjörn hela vägen i 10 timmar. Han hade till slut kramp i händerna. Vi blev totalt översköljda många gånger och Tb blev genomblöt, tur det är varmt i alla fall. Jag blev sjösjuk i vanlig ordning trots sjösjukepiller.

20190923 Las Palmas

Nu har det hänt mycket sedan sist. Per, min bror, mönstrade på den 2/9 i La Linea och vi turistade i 2 dagar med honom i omgivningarna. Vi hade väntat med en del tills han kom. Bl.a. en tur med minibuss upp på Gibraltar för att se St Michael cave och The Great SiegeTunnel.

Sen var det bunkring av mat och göra oss i ordning för att ta oss över till Porto Santos först. När vi tittade på väderprognosen så såg det ut som att det skulle vara en fördel att först ta oss upp utmed kusten mot Portugal för att sedan mer slöra ner. I efterhand så var det nog onödigt att ta den omvägen, minst ett dygn, det hade nog gått fortare och bättre att gå direkt med sidvind. Nåväl de första 4 dagarna gick ganska bra ändå, lite långsamt och ingen rutin på sovtider och byten men det satte sig vartefter. Det var ömsom segling och motorgång, inte så bra vind. Sista natten var läskig, vi hade dessvärre satt storseglet och med ordentliga vågor och lite vind så blev det så gungigt och seglet bara slog. Torbjörn var helt slut och ingen av oss hade kunnat sova på hela natten. Tb måste ut på däck i kolsvarta mörkret och tar ner seglet, det gillar jag inte även om han är säkrad ordentligt. Efter 5 dygn anländer vi så Porto Santos, där vi får ligga på svaj men helt ok med skydd för vinden.

Här förberedde man för Columbus festival och en Santa Maria kopia skulle komma på besök från Madeira. Vi besökte museet och festivalen förstås. Vi hyrde bil en dag och åkte runt hela ön. Fantastisk natur, lite kargt men underbara stränder och klippformationer.

3 dagar är ju alldeles för kort tid men vi hade en tid att passa och vi ville även hinna med Madeira som också blev 3 dagar. Per hade bokat ett flyg den 21/9 från Las Palmas.

Det är så vackert med alla utsiktsplatser över berg och dalar, så grönt och så mycket blommor. Vi hyrde bil i 2 dagar och åkte runt nästan hela ön. Var uppe på näst högsta toppen 1810 meter ö.h. Pico do Areeiro.

Lämnar Madeira med känslan av att hit måste vi tillbaks, kanske i vår. Första dygnet mycket lugnt för motor och försöker med gennakern men det var för lite vind. Dag 2 sätter försegel och kommer upp i ca 4 knop under dagen. Nätterna är ok men 3’e natten blir hemsk, vi delar upp i 4 timmars pass men ingen kan i princip sova något alls. Lite vind och rätt stora vågor med ett rev i seglet fick båten att bara rulla och seglen slog, båten ville inte gå dit vi ville utan kom ur kurs hela tiden. Fram på e.m den 4 é dagen kom vi så fram till Las Palmas. Alla helt slut och kunde sova ovaggade den natten. Den 21 é åkte Per hem. Trevligt och tryggt att ha honom med. Första gången för honom också att segla så många dagar i sträck utan land i sikte.

Men det häftigaste var att vi såg ett helt gäng med delfiner och 2 knölvalar och en sköldpadda. Vi blev helt euforiska men tyvärr fastnade inget på bild i vanlig ordning.

Här i Las Palmas har vi nu först fått stanna i 4 dagar sen skulle vi åka ut, man väntar på att båtar som ska delta i ARC, Atlantic, Race for Cruisers, Så vi har febrilt försökt hitta en hamn som kan ta emot oss där vi kan ligga tills allt det här stohejet är över. Vi har hittills fått nej från de flesta hamnar på Gran Canaria. Vi fick dock ja från Santa Cruz på Teneriffa så det har vi tagit. Idag gick vi till Hamnkontoret och frågade snällt om vi inte kunde få stanna här tills den 30/9 och det fick vi. Skönt att få lite andrum.. Vi har tvättat all tvätt för 3 veckor, det blev 3 maskiner med lakan, handdukar och kläder. Så idag när allt var klart så bokade vi biljetter hem och sticker den 15/10 och blir hemma ca 1 månad. Har bokat tider för tandläkaren och för min del även till vårdcentralen.

190826 La Linea

Just nu håller Torbjörn på med att installera AIS och Radar, drar kablar, fixar och donar, jag hänger inte med riktigt. Annat än att jag fotar lite då och då och får hålla i ibland och heja på.

Det är fortfarande varmt och svettigt även om temperaturen fallit något från 30+ till 25+. Men lite har vi roat oss i alla fall gick till Gibraltar förra lördagen då de lovat välgörenhetsjippo. Båtrace med hemmagjorda båtar.

kul grej men allt tog så lång tid och så mycket folk så vi såg bara barnens race och Vikingarna vann sen gick vi hem igen. Gick på restaurang för ovanlighetens skull men i La Linea. Måste kolla in utbudet lite tills Per kommer så vi får bjuda ut honom en sväng och se på folklivet här.

Jag sköter marktjänsten och lagar mat, städar och tvättar så har jag lagat flaggan som hela tiden fastnar i allt och rivs sönder.

Jag försöker också hänga med i båtens och seglingens väl och ve så till den grad att jag får mardrömmar. Läser på Facebook om andras upplevelser och undringar. Om att åskan kan slå hål i båten och jag som inte kommer att komma i livbåten, jag som är så svag och osmidig. Såg en film häromdagen baserad på verklig händelse, där killen spolas överbord och försvinner i en storm, tjejen blir kvar och överlever 42 dygn ensam på havet. Utspelades för länge sedan och inte så bra kommunikationsmöjligheter som idag, intalar jag mig. Men gör att jag börjar undra vad jag gett mig in på. Åskledare? Kan man pumpa ut vatten om det fyller båten……?

Studerar tidvatten, strömmar och vilken tid som är bäst att lämna Gibraltar på och inte minst vinden och vågorna. Fick tips av Håkan som ligger här också fast på brygga 3 ( vi är på brygga 7) de ska också lämna någon gång i september. Går att hitta på nätet ”Tide chart Gibraltar” vilka tider som är lämpligast att försöka ta sig ut härifrån. Strömmarna är alltid in från Atlanten till Medelhavet (det är så hög avdunstning i Medelhavet att det alltid behöver fyllas på där) därför är det bra att kolla när det är som minst strömt, vind och vågor när man ska ut. Vädret kollar vi mest på Ventusky, den sidan vi tycker är bäst. Det finns en uppsjö av olika väderprognos sidor på nätet, Predict wind, Windy mm. mm.

Här ser man vinden kommer uppifrån Portugal och det ser ju lätt ut att bara följa med ner till Kanarieöarna. som ligger vid där det står 02.00 men vi hade ju tänkt oss Madeira först som ligger snett ut från Gibraltar alltså sidvind mest hela tiden. Vi får se vad prognosen säger när det är dags.

er190813 La Linea

Åter efter en utflykt till Marocko och Ceuta i 1 vecka. I Marocko lade vi till i Smir. Incheckningen gick smidigt, först hamnkontoret med sedvanligt pappersarbete, runt hörnet låg polisen och vägg i vägg låg tullen. Engelska språket var väl si så där men vi klarade oss igenom utan fadäser. Smir en modern och turistig hamn, främst inhemska turister med pengar, fina o dyra båtar och massor av vattenskotrar som terroriserade omgivningen. Framförallt var det ynglingar med 0 sjövett och ingen kunskap om vad 3 knop betyder. Torbjörn hade mäkta roligt åt mannen på andra sidan som gapade och skrek samt tutade i sin båttuta. En del saktade då ner andra retades ännu mer varpå han blev helgalen. Vid

Gick och duschade och skulle fortsätta och då har mycket mer än hälften försvunnit av det jag skrev, blir så trött, jag vet att jag har sparat det, vad är det som händer. Nu skiter jag i det här för idag får återkomma i morgon.

190814 Ok nu gör jag ett nytt försök. Som sagt Torbjörn studerade mannen på andra sidan att han antingen stod och skrek åt förbipasserande vattenskotrar eller bad böner. Inget tycktes hjälpa. Själv var jag mest orolig över människors okunskap och oförsiktighet. Långt ifrån alla bar flytväst. Vid ett tillfälle satt 2 unga flickor på en skoter med ett litet barn mellan sig, säkert under 1 år gammal, utan flytväst. Jag bara såg framför mig en gir eller acceleration och hon tappar taget. Andra satt och glodde i telefonen eller pratade medans de körde. Några försökte tända en cigarett mitt i blåsten och tappar koncentrationen. Polisen gjorde några tappra försök med att stå i hamnen och blåsa i sin visselpipa. Ett evighetsgöra.

I Smir finns en bankomat uppe vid stora vägen intill en affär som har lite diverse mat och hygienartiklar och en mängd öl, vin och sprit, men dyrt. Inget välsorterat med mat. WiFi finns inte annat än på en restaurang vid promenadstråket, en dyr dricka så gick det bra att kopplas upp där. Senare även en dyr middag. Roamingen kostar skjortan så telefonen används bara som kamera. Vid hamnstråket ligger restauranger och glassbarer, Hotell och lägenheter. Lång fin strand med knökmycket folk. Hålligång långt in på småtimmarna, men vi stördes inte då vi låg längst ut på bryggan. Kändes säkert då det var vakter som höll kreti och pleti borta. Inga problem att lämna båten där i dryga 2 dagar. Vi såg en annan svensk båt som lämnat den där för en längre tid, helt övertäckt.

På tisdagen kom Ihssan, vår fd arbetskamrat, med tjocka släkten (ny överdrev jag) och hämtade oss. Det var Brodern Younes, sonen Yassinn och hans fru Samiaa som också varit Torbjörns arbetskamrat. Younes var en van och duktig chaufför och tog oss först till Ksar Sghir där vi åt lunch. Jättegod mat och massor. Vi tog oss vidare mot Tanger och passerade Afrikas största hamn fick vi veta, gigantiskt område, där man t.o.m producerar de bilar som sedan skeppas därifrån direkt. Tanger en vacker storstad vid havet men vi hade ingen lust att gå i storstan. Så vi tog oss vidare förbi Kungapalatset som man inte kunde se annat än alla vakter runtom, mot Grottes d´Hercule vilket var en häftig upplevelse. Nu hade vi kommit fram till Atlantsidan. Ihssan tyckte bestämt att jag skulle prova en traditionell klädesutstyrsel. Det var varmt och fuktig så mina glasögon immade igen och jag ser ut som en utomjording.

Vi åkte vidare till Assilah, ingen parkering, men i Marocko går allt att ordna helst med en liten peng som betalning, man flyttade bara på en skylt och blomkruka och vips hade vi en parkering. Assilah är en fin liten stad med en ”gamla stan” med mycket färg och konst i allt det vita. Därefter tog vi en fika med crêpes så magen stod i alla hörn, vi behövde inte mer mat den dagen. Sent omsider åkte vi vidare till Tétouan där Tb och jag skulle bo i familjens lägenhet, själva åkte de vidare till sommarhuset i Amsa. Klockan tickade in på nästa dag innan vi kom i säng. Här hade vi WiFi igen så vi kunde uppdatera oss lite med Facebook och Instagram.

Nästa dag kom Ihssan och Younes och hämtades oss för en frukost på närmaste konditori bara runt hörnet. Sedan gjorde vi Tétouan, deras ”gamla stan” eller souqen. Minnena strömmar till mig från min tid i Saudiarabien, smaker. dofter, klädsel och hela atmosfären. Ihssan visade oss omkring sina gamla kvarter och skolan. Runt kungapalatset, jo han har ännu fler fick jag veta. Efter denna promenad åkte vi sen ner till sommarhuset i Amsa som ligger vid havet, Medelhavet, och lunch med nästan hela övriga familjen. God hemlagad mat som åts på traditionellt vis, Tb och jag fick en tallrik som vi åt ifrån och resten av familjen delade på en annan tallrik. Alla äter med var sin gaffel från samma fat. Couscous med kött och grönsaker på samma fat, serveras med filmjölk att dricka till, så himla gott. Avslutningsvis gick vi en promenad ner till havet innan vi blev tillbakakörda till Tétouan för en natts vila. Dagen därpå efter frukost åkte vi tillbaks till båten, familjen planerade för att fira Eid el-adha, den viktigaste helgen där man offrar får som hyllning till Ibrahim (Abraham i GT) som skulle offra sin son enligt Guds order. Mat som man även delar med de fattiga.

Dryga 2 dagar som är oförglömliga för oss och så tacksamma för det fina mottagandet. Familjen hade varit nervösa enl. Ihssan om hur vi skulle reagera på deras sätt att leva. Jag har då inga problem med det.

På lördagen skulle vi åka vidare ”hemåt” och tänkte oss tidigt kl 08. Vi förberedde oss väl genom att tala med hamnkontoret, hur mycket skulle det kosta, kunde man betala med kort, var de på plats? Jo det var inga problem. Vi ställde klockan (måste det nu för tiden om vi ska komma upp skapligt) Låg vid hamnkontoret kl 08.00. Folk var på plats men inte den som kunde ta betalt med kontokort, 3-4 pers var inte betrodda, när skulle han komma då, om 1 timme blev svaret. En timme gick flera kom och betalade men kontant, så hade vi bara vetat det hade vi kunnat ha kontanter. Ingen kontokortshanterare kom så jag frågade igen, kl 10.00 var svaret och nu började jag bli riktigt förbannad rent ut sagt. För att inte bli dum i mun så tågade jag ner till båten och började städa och röja. Kl 10 hade Tb betalt och vi fick gå via Polisen och Tullen igen och de skulle göra en inspektion i båten minsann. Kanske för att se att vi inte hade någon fripassagerare, vad vet jag. De var nöjda med vad de såg. Liten båt men good wife som hade städat så fint.:) Vi tuffade så vidare. Nu hade klockan tickat iväg och vädret hade ökat i vind och vågor, samt ström och tidvatten så vi bestämde att vi skulle gå in i Ceuta istället. En Spansk udde på Marockanska sidan mitt emot Gibraltar. Det ångrar vi inte, det fanns mycket att se så 2 dagar räckte egentligen inte, men 2 dagar blev det. På natten blev jag magsjuk och var ganska slak på måndagen men vi stack i alla fall iväg fram på eftermiddagen när vädret enligt prognos skulle ha lugnat ner sig. Riktigt så var det nu inte. Vi fick riktiga översköljningar och Tb som stod vid rodret mesta tiden, autopilot fungerade inte i vågorna, blev genomdränkt och inga kläder anpassade för det förstås. Västlig vind, tidvatten, rejäla vågor och strömmen som alltid går från Atlanten och in mot Medelhavet gjorde att vi stundtals gick i 2 knop. Hade vi inte haft en stödmotor till vårt revade storsegel hade vi stått stilla eller drivit ner in i Medelhavet. Efter 4½ timme var vi så tillbaks och jag hade klarat mig från sjösjuka, tur var väl det eftersom magen var redan tom efter nattens sejour på toaletten.

Det fanns så mycket att se och detta är ett axplock. Väl värt ett besök om man gillar det ni ser på bilderna ovan.

190803 La Linea

Nu är det varmt upp mot 33 grader och blåser det inte, vilket det oftast gör som tur är, så är det riktigt svettigt. En fläkt är införskaffad i alla fall så det kan bli drägligt inne i båten.

Vi fortsätter att fördela tiden mellan arbete, turista och vila. Två av de varmaste dagarna tog vi och skurade båten både däck och skrov. Vi har frostat av frysen och tvättat. Vårt vardagsjobb.

En dag tog vi oss över till Gibraltar igen för att turista. Tog en buss ner till Europa point och gick sedan tillbaks, en promenad på ca 1 mil. Det blåste ganska rejält och det var en klar dag så vi såg över till Marocko.

En dag tog vi cyklarna och spanade lite vad som hände. Hörde på nyheterna att ett beslagtaget fartyg från Iran ligger här utanför, då blev vi nyfikna förstås.

Nu förbereder vi oss för att på måndag åka över till Marocko, Smir. Torbjörn byter olja i motorn och jag har mailat hamnkontoret att vi blir borta några dagar. Här är man noga med kontrollerna om vilka som ligger här och inte. Minsta gummibåt håller dom koll på. Flera gånger om dagen kontrolleras vi. Bryggan mitt emot oss ligger de ”bad guys” som inte har betalat. En katamaran har legat häri 10 år och sjunker väl snart, ägaren sitter i fängelse för narkotika brott. En båt till som ligger där är det samma sak med ägaren i fängelse för narkotika. Faktum är att vi tror att vi blev vittne till ett sådant överlämnade när vi kom hit men vi fattade det inte förrän efteråt. En motorbåt la snabbt till vid kajen där en liten van hade stannat med bakdörrarna öppna. Snabba som vesslor kastade de i land inplastade paket som togs emot av några killar och snabbt in med det i bilen. En av killarna i båten ramlade i vattnet men honom brydde de sig inte om, han fick ligga där och plaska tills leveransen var klar. På några minuter var allt över och bilen drog snabbt iväg därifrån. Enligt Jerker, kompisen i Vejer, säger att det är mycket sådan trafik här utmed kusten.

190721 La Linea

Ja som sagt det är inte så dumt att vara här heller.

Det började med en gigantisk parad genom staden där man fick godisregn över sig. Alla var där, barnen gick med kassar och samlade godis, jag fyllde fickorna, det mesta gav jag bort till de barn som inte tordes knuffa sig fram bland alla människor. De mest rutinerade hade bokat plats med campingbord och picnic.

Det händer något varje dag. Nu har man firat Fiskarnas/ sjömännens Skyddshelgon Virgine del Carmen. Som vi vid en cykeltur stötte på, de kom bärande på henne och ställde henne i ett litet kapell, på andra ställen har jag hört att de sätter henne i sjön. Därefter har det firats hela veckan med tivoli och musik.

Det utlovades fullmåne och vi spanade för att få en bra bild på den över Gibraltarklippan. Så var det partiell månförmörkelse och total dimma. Jag fick med en liten skärva i alla fall men hela klippan är dold av dimman. Kvällen därpå fick vi en bild men det är lite disigt ändå.

Mellan festligheterna så arbetar vi lite. Torbjörn har lagat en LED lampa, lödkolven (Lidl) var billigare än att köpa en ny lampa. Tvätta måste man ju ibland och torkar gör det snabbt i 30 graders värme. Varmaste dagen hittills passar vi på att skura kapellet igen. Svetten lackar och vi bälgar i oss vätska.

Vi har hittat en bra cykelaffär i Gibraltar där vi har kunnat köpa nya innerslangar till cyklarna. Både Torbjörn och jag har fått punka på däcken men nu är de lagade. Men när vi ska över till Gibraltar så måste man passera över flygfältet. Glöm inte passet för det är passkontroll!?

Tyvärr är det en massa skräp som slängs vida omkring, riktigt trist. Att jag plockar plast nästan varje dag är en piss i Mississippi. Men jag har antagit ett upprop på Facebook att ta med mig minst 3 plastartiklar varje gång jag är på stranden. Nu är inte jag på stranden varje dag men så fort jag ser plast som flyger omkring och det finns risk att det hamnar i vattnet så hamnar det i en sopkorg istället. Man kan inte göra allt men alla kan göra något. Torbjörn plockar också.

Vi har planerat att hälsa på Ihssan i Marocko den 6/8 några dagar. Vi har försökt utröna om vi ska ta färjan över eller ta egen båt. I Gibralar går färjan bara på fredagar. Annars får vi ta bussen till Algeciras eller Tarifa. Så det lutar åt att vi tar egen båt i alla fall till Smir. Enligt uppgift ska det var smidigt och bra där.

Häromdagen tog vi bussen till Los Barrios där det fanns affärer med verktyg, Leroy Merlin. Torbjörn köpte en hålsåg och en myggdödare. Hålsåg för att kunna göra ett hål för alla kablar till AIS och Radarn bl.a. som inte blivit inkopplad än men innan vi far vidare ska det fungera hoppas vi. Myggdödare för att de små rackarna biter Torbjörn, mig gillar dom inte så värst. Men trots att de är så små så låter dom värre än reaplan och håller en vaken. Skulle ha köpt en kylfläkt tänker jag i efterhand nu när vi är uppe i dryga 30 grader. Igår 33 grader.

Annars så promenerar och cyklar vi en hel del. Vi har sett nästan hela stan. Vi handlar och lagar mat. Vi äter sällan ute på restaurang men en glass brukar det bli på hemvägen.

20190710 La Linea

Nu har vi varit på utflykt, hyrt bil i 4 dagar och tagit oss en tur. Dels till Vejer de la Frontera och hälsat på vänner/fd arbetskamrater som har hus där. Staden ligger på toppen av en kulle/berg med en slingrig väg upp. Magnifik utsikt runt om nejden. Så pittoreskt med vitkalkade hus, blommor, små butiker, restauranger och caféer. Trevligt att träffa vännerna igen.

Vejer de la Frontera med utsikt mot havet och i bakgrunden Marocko

Sedan åkte vi vidare till Ronda som även det var en riktig pärla. En lång historia sedan 1000 talet och Morernas tid med lämningar av en bro och ett hamam, badställe bl.a. Vi promenerade runt hela gamla stan och njöt av en fantastisk utsikt.

Fantastiska fyra dagar som vi kommer minnas länge. Nu är vi åter i vardagen och det är inte dumt det heller.

20190626 La Linea (Gibraltar)

Telefonen: Att ha med försäkringsbolag att göra är ingen rolig historia. 30 % av nyvärde, dagens nyvärde vill säga, 4290:- blir 1287:- med 1500 kr i självrisk ger 0 kr på en 2 år gammal telefon som var jättefin och inga problem med. Själv hade jag betalat dryga 10 tusen kr. Eftersom jag var ärlig och sa att jag troligen tappat den i sjön undrar jag om det hade varit skillnad om jag hade sagt att den troligen var stulen. Jag frågade aldrig så jag vet inte.Men trist är det i alla fall.

Lämnade Benalmadena 22/6 i stiltje efter några timmar blåste det upp till 6 ms och vi satte segel i ca 2 timmar innan vinden dog igen. Såg lite delfiner på håll och några klumpfiskar / solfiskar som låg på ytan och viftade med fenorna. Anlände Port de la Dequera och la oss på svaj, helt kav lugnt. Pyttsan dyningarna som knapps syns gjorde vår sömn orolig och dålig.

Styrde kosan mot Gibraltar och nu fick vi sällskap av stimvis med delfiner både på håll och nära båten. Våra 3 kameror gick varma, Go-pro, Canon och Tb´s gamla telefon. Nu fick vi äntligen några bilder på dom. Jag kände som ett glädjerus efteråt. Det var så häftigt.

Stora stim av delfiner runt om oss under en lång tid, urhäftigt.

Sakta men säkert såg vi genom soldis o moln hur Gibraltar klippan kom närmare och närmare och det var också mäktigt. La till i hamnen i La Linea som gränsar till Gibraltar. Vi har hört att det är billigare. Betalar fram till 1 september då Per, min bror ska mönstra på igen över till Madeira och ev. Gran Canaria. Nu ska vi ta det lugnt, gå över till Gibraltar och kolla, fixa med båten, hyra bil och åka runt. Hälsa på några kompisar som har hus i Vejer de la Frontera. Så får vi se vad det blir mer.

Vi närmar oss Gibraltar

De första dagarna här har väl gjort ett ljummet intryck. Vid första anblicken av La Linea såg det slitet ut med människor som var på deken. Andra dagen promenerade vi över till Gibraltar, en knepig känsla att behöva visa pass vid övergången, som egentligen ingen brydde sig om, en snabb glutt det var det hele. Höga stängsel runt om, vem ska de hålla borta? Ännu en lustig grej var att vi fick gå över landningsbanan på flygfältet och vänta när ett flygplan landade och startade. Vi gick o gick och letade efter båtaffärer som skulle finnas här men vi fick ge upp när vi hörde att de flyttat. Nu har vi dock hittat områden i La Linea som ser betydligt trevligare ut och det finns en hel del att utforska. Tur det finns en Turistinformation, tyvärr lite tomt men en fin och fräsch byggnad.

20190617 Benalmádena

Benalmadena vi bor mitt i smeten

Oj 3 veckor sedan sista inlägget, tiden går fort när man har kul. Per och Karin kom den 28/5, Anna, Karins systerdotter, mötte upp med hyrd bil. Hon hade ett förslag med to-do i Ibiza. Så det blev en rundtur till alla möjliga platser. Men först fick jag en ordentlig massage/healing av Anna för min dåliga rygg. Sedan rundtur i Ibiza stad. Vidare till Hippi market, Därefter en Gong meditation på ett Spa, en speciell upplevelse, där Konstantin slog på olika Gong-gongar i 1 timme med en ½ timmes försnack och beskrivning. Avslutades med middag på en Nepalesisk restaurang.

Avslappning / yoga innan Gong-gong meditationen.

Dag 2 skulle vi på hajk. Det som sägs vara rester av Atlantis. En stupbrant backe 160 meters fallhöjd, drygt 1 timmes hasande nedför och nästan 1½ timme klättrande uppför igen. En upplevelse min rygg hade kunnat vara utan. ” för tusan’s jävlar det gör jag aldrig om”. Vi badade därnere och hade pic-nic vilket var riktigt trevligt förstås. Dessvärre blev Per stungen av en manet, ärr som satt i resten av resan med oss och lite till. Som tur var var det inte en Portugisisk örlogsmanet som kan vara dödlig. Som tur var hade jag Aloe Vera gel med som lindrade smärtan snabbt.

Atlantis, djävuls backen. Ser det inte så jobbigt ut? varsågoda och försök själva.

Tog en sväng till Sant Antoni för att se solnedgången vilket var mycket populärt bland alla turister. Knökmycket folk och rejält hålli-i-gång. Tog en av Ibizas bästa stawberry daqiri och troligen den dyraste allt enligt rekommendation av Anna. 160 kr för lite is med jordgubbssmak. Tillbaks till lugna St Eulalia.

Party = St Antoni

Pensionärslugn = St Eulalia 165 euro för 3 nätter. Alla faciliteter.

Den kvällen kunde jag knappt gå hem till båten från restaurangen som låg i hamnen. Ryggen hade sagt upp sig helt.

Dag 3 tog vi med oss Anna på en trip med båten till en av öarna runt Formentera. Där solade och badade vi hela dagen. Låg på svaj och tog dingen in till land.

Dag 4 drog vi vidare in mot Spaniens fastland, en dagsgång med motor igen. På alla 10 dagar Per och Karin var med kunde vi inte segla en enda gång. Vi gjorde stopp i Moraira, TorreVieja, Almerimar till Banalmádena där de mönstrade av den 8/6.

I Benalmádena skulle vi sedan möta upp med Kenneth och Ann för att överraska Ann på hennes 60-årsdag (det nya 32 år enl. Ann själv) Överraskad blev hon eftersom vi stötte ihop på gatan redan samma dag vi kom. Deras söner Alexander och Andre kom också i 4 dagar och förgyllde tiden. Så nu har vi umgåtts, solat, ätit gott och firat i dagarna 10 och imorgon reser dom hem.

Enligt väderprognosen så blir vi kvar här ytterligare några dagar, troligen efter midsommar åker vi vidare mot Gibraltar. .

En liten rolig anekdot var att jag hade för 2 år sedan besökt Andalusiens monter på båtmässan i Älvsjö och skrivit upp mig på deras lista och skulle få 15% rabatt i deras hamnar. Nu nämnde jag det vid incheckningen, först var hon tveksam och trodde inte det gällde. Hon frågade dock vidare och visst fanns jag med på deras långa lista och vi fick 15% rabatt första veckan.

Det tråkiga i kråksången är att jag tappat min telefon, troligen i vattnet, men säker är jag inte men borta är den inom ca 1 timme. När jag ringde på den var den stendöd. Så spärra telefonen, polisanmälan, ringa Elgiganten för kopia på köpet och anmäla till försäkringsbolaget. Det tar tid kan jag lova. Man blir hänvisad hit och dit, försöka ringa i dag till dessa ställen är som en katt och råtta lek. Tryck 1 – 5, inget som passar, ring operatören, ring Samsung, försöka på nätet, kundtjänst, 30 minuters väntetid, PUST. Vi har gått tillbaks i våra fotspår, letat igenom hela båten, Vi har filmat havsbotten runt båten med Go-Pro kamera och studerat filmerna. Till slut hoppade Torbjörn i och dök för att se om den kunde finnas där. Inte för att telefonen kommer att fungera men för att få veta vad som hänt.

Torbjörn färdig för dykning

Men det roliga i kråksången så sa jag idag till Torbjörn på mycket mycket länge. Jag har inte ont i ryggen eller benen längre! Håller tummarna för att det håller i sig.

190527 Santa Eulalia Ibiza

Vind i seglen, det här är närmare Ibiza där vädret var bättre.

Ja äntligen har vi fått segla men dessvärre i en del regn och lite kallt. Det blev segling 7 timmar, till att börja med regn och skumpiga vågor, men bra vind 6-7 knops fart och 6-7 m/s vind. Ju närmare vi kom Ibiza desto bättre väder men sämre vind, så 5 timmar motor ändå. 12 timmar tog överfarten fast man ser målet rätt länge. Mallorca med sina höga berg kan vi nog se härifrån. Ligger på svaj utanför hamnen. Nu städar vi för att göra plats för gästerna. Idag ska vi ta dingen in för att reka om bryggplats och handla lite mat.

190524 Cala Illetes ca 1 mil utanför Palma

Vi tog oss över till Mallorca natten den 20-21. Startade kl 17.30 och såg Barcelona halva natten i fjärran. Vi fick också se vår första delfin men den försvann snabbt så vi hann inte får någon bild på den. Det hade varit så vackert med skimrande hav och ljuset från Barcelona i bakgrunden. Både Torbjörn och jag drömmer om den bilden. Synd vi inte kan dela med oss av den.

Skuggan av Barcelona i horisonten. Vi kan se den hoppande delfinen där, ni får föreställa er den.

Jag har fått ett skott i ryggen och det blev inte bättre av att jag bäddade en sjökoj på golvet i salongen. Jag satt fast som i ett skruvstäd och kunde inte röra mig. Det var mer eller mindre stiltje igen, så det var att köra för motor men vi fick inget regn och åskväder som vi befarade, vi tog oss förbi precis. Men vågorna gör ju färden ganska skumpig. Återigen har Postafen räddat mig från sjösjuka.

Sjökoj. Man kan inte rulla ur kojen i alla fall men bekvämt var det inte.

Vi anlände 20 timmar senare och skulle ankra i en liten fin vik som Tb planerat och då fungerade inte ankarspelet. Viken var ganska djup så att droppa ankare för hand och sen få upp det dagen efter lät sig inte göras. Så vi for vidare till hamnen i Pollenca. Lite nervöst var det, fanns det plats och vi hade inte bokat. Det började blåsa upp så Tb såg ju framför sig det värsta scenariot och jag med min handikappade rygg, inte så lätt att hoppa i land. Men det var ingen fara, i hamnen lugnade det ner sig, vi blev mottagna av hamnpersonal. Först var det lite mutter att vi inte bokat men efter vi förklarat vårt dilemma så var det OK. Fin liten hamn/ort. 18 euro med el och vatten. Tankställe i hamnen. Nära till livsmedelsaffär. Fanns även ett litet varv. Felet med ankarspelet var en ärgad säkring som var lätt åtgärdat av Tb.

Vi drog vidare utmed västra kusten, skulle vara lite bra vind enligt prognosen. Men tji fick vi igen. Vi försökte i 2 timmar men kom ingen vart så det blev motor igen. Kusten är dramatisk med berg och klippor med insprängda hus och man undrar hur tar dom sig dit.Framme i Puerto de Sóller kunde vi ligga på svaj med ett ankare som fungerade. En fin kväll med vacker solnedgång och ljus och musik från det lilla samhället.

En vacker kväll i Puerto de Sóller

Vi tog oss vidare utan att ha gått iland. Nästa dag kom vi till Puerto de Andraitx efter en dag med stiltje. Här kunde vi ligga vid boj, kostade 10 euro per natt. Tog dingen in för att fylla på skafferiet och kylen.

Totalt bleke

Nästa dag gjorde vi nytt försök att segla men det gick i max 2-3 knop så det var bara att ge upp. ca 5 timmar senare var vi framme i hamnen i Cala Nova. Glad i hågen letade jag upp hamnkontor. Jo det fanns en plats kvar för en 15 meters båt och den kostade 82 euro per natt. Oups. nästan 900 kr per natt, 2 nätter 1800 kr. Tack men nej tack, roligare kan man ha för dom pengarna. Så vi drog vidare till en plats på svaj som är gratis, lite dyningar men det får gå.

Illetas där vi är, ligger nästan 1 mil från Palma. Men det var nära till bussen som kostade bara 1,50 enkel väg p/p. För via Facebook hade vi fått veta att Liz, Tb’s fd arbetskamrat och sedermera min fd chef skulle komma till Palma en heldag. Hon och hennes mamma bodde i Pollenca 1 vecka, synd vi inte var kvar där. Ca 10 år sedan sist men riktigt kärt återseende. Det var mycket att uppdateras om, så det blev ett maraton i prat de timmar vi träffades över en Sangria. Facebook är bra på det sättet att man kan hålla koll på gamla och nya vänner.

Tillsammans med fina Liz

Hur har det gått med ryggskottet, jo då det ger sig till känna då och då. Lite bättre är det men det är lägesändringarna som gör ont. Från liggande till sittande och till stående. Men ligga, sitta och stå är ok.

Vi kollar nu väderprognos för att gå över till Ibiza och som det ser ut nu är det läge i morgon. Får se om vi äntligen får segla.På tisdag ska Per och Karin min bror och svägerska mönstra på. Så ska vi hälsa på Anna, Karins systerdotter, som bor där.

190518 Mataró

Ja vi är fortfarande kvar, ett oväder seglade upp utan förvarning så vi väntar ett tag till.Kollar noga väderförhållanden flera gånger om dagen. Tips vi fick av Maggan och Olle är väderapparna Windy och Ventusky som vi använder nu och jämför. Det finns fler bra appar men vi orkar inte bläddra mellan flera.. .

Hamnen i Mataró med mörka moln, här finns vatten, el, dusch och toalett samt tvättmaskin. Restauranger i hamnen som vi inte provat. Affärerna ligger inne i stan på andra sidan järnvägen.

Nåväl vi rullar inte tummarna för det här så mellan skurarna har jag tvättat och skurat mattorna.Tvättat min sköna ullmadrass. Vi har stuvat om hela förpiken och utestuvet så det ser riktigt bra ut. Jag har också dokumenterat var alla saker ligger eftersom vi har en förmåga att glömma var vi lagt våra saker.Som får till följd förstås att vi får leta oss blåa efter sakerna, som t.ex säkerhetslinan.

Mataró hamn är ett bra och lugnt ställe, trevlig personal som talar hygglig Engelska. Hamnvakterna cyklar runt området många gånger per dag så det känns säkert. Bryggorna är låsta så ingen obehörig kommer in landvägen i alla fall. Det är sannolikt mycket billigare också än inne i Barcelona men då får man ta med i beräkningen vad resan kostar och tiden det tar. 1 vecka är mycket billigare än per dag. 124,85 för 7 dagar = 17,8 euro per dag mot 39,05 per dag om man bara köper för 1 dag..

190514 Mataró

I Port Saint Louis träffade vi Olle och Maggan som vi första gången stötte på i Porto Mogan i januari, Maggan kände igen Torbjörns T-skirt som hade OSK’s (Oceanseglarklubben) logga. Hon bjöd ombord oss på deras Hallberg Rassy 36. Vi bytte kontaktuppgifter och haft kontakt via sociala media. De ska nu åka hem samma väg som vi kommit ner. Vi möttes alltså i PSL och hade några riktigt trevliga dagar där vi utbytte erfarenheter, vi pratade nästan i mun på varandra och skrattade och hade så kul. Vi verkligen fann varandra. Vi tog adjö den 9/5 dagen innan vår avfärd.

Stranden i Mataró innan molnen dök upp.
Paella intogs i Barcelona.
Monika (Tb’s syster) frågade barnen på hennes förskola vem dom trodde det var – Pippi Långstrump blev svaret. Mitt svar blev då – snarare Herr Nilsson.

Oj vad tiden går. Vi lämnade Port Saint Louis den 10/5 kl.10.00 för motor, det var kav lugnt. På morgonen innan avfärd skulle Torbjörn upp i masten en gång till för att montera instrumenten.Fixa gummibåten tömma den på vatten och pumpas. Vi hittade inte säkerhetslinan och jag fick leta igenom hela båten under färdens gång. Hittade den till sist i yttre stuvet. Vi tycker att vi plockat undan ganska bra. Hoppsan vilket misstag, framåt natten när jag skulle lägga mig för att sova en stund så blåser det upp och blir rejält skumpigt, vågorna är korta och krabba. Grejerna flyger omkring i båten, det knakar och brakar, jag får blåhålla mig men rullar fram och tillbaks i salongskojen. Som tur är har jag tagit Postafen så jag slipper bli sjösjuk. Torbjörn är på helspänn förstås och kan varken sova eller äta, lite mat fick han i sig. Framåt morgonen lugnar det ner sig när vi har rundat hörnet på Lejonbukten. Vi anländer så Mataró vid 17 och går i säng redan kl 19 helt slut båda två. Dagen efter upptäckte vi att vi tappat 3 st fendertar.

Mataró ligger ca 40 minuter med tåg från Barcelona. I boken stod det 20 minuter så vi blev lite lurade kan man säga. Det har gått bra det med nu har vi varit där 3 gånger de senaste dagarna. Vi köpte 2 dagars kort på hop-on hop-off bussarna så vi skulle se så mycket som möjligt på kortast tid. Men så mycket folk, idag kändes det som att vi flydde därifrån tillbaks till lugnet.

Vi börjar nu bli klara med det här stället, tittar på väderprognosen och det ser ut som vi kan gå säkert över till Mallorca på torsdag. Så vi har en dag i morgon där vi kan stuva om hela båten. Tanka och sätta upp radarn som inte kommit upp än.

Per och Karin (min bror och svägerska) kommer och mönstrar på på Ibiza och stannar 11 dagar. Det ska bli så roligt att träffa dom igen det är 6 månader sedan sist.

190503 Port Saint Luise

Lyon var en sevärd stad, särskilt gamla stan med Basilikan. Vi köpte en 24 timmars biljett till spårvagnen men den gick även till Metron och bergbanan. Vi åkte runt med spårvagn för att se staden. Vi promenerade och cyklade också. Pga av mycket regnväder så blev vi kvar 1 vecka och surfen tog slut 100 GB. Så jag har inte kunnat uppdatera hemsidan för det. Nåväl vi drog vidare och har stannat på 2 platser som inte är värt att nämna. Vi hade en förfärlig blåst, troligen Mistral vind, upp mot 18 m/s i byarna och ca 3 knop med strömt vatten. Vi fick en bra skjuts in i slussarna. Båten blev slingrig och det gällde för Torbjörn att hålla båten i styr. Få in den tillräckligt för att jag skulle kunna lägga an till pållaren. Som tur är det flytpållare så man slipper flytta tampen hela tiden. Vi har blivit rätt varma i kläderna nu efter så många slussar, så det gick bättre och bättre att lägga till, lagom till vi är klara.

Anlände så Avignon 1 maj och det var en fin liten pärla med Påvepalats från 1300 talet.

Nu har vi så äntligen tagit oss igenom denna långa väg, med alla motgångar och bekymmer vi haft. 182 slussar cirka 200 mil och nästan 9 månader senare och nu har vi kommit till Medelhavet. Det känns riktigt bra. När vi gick igenom sista slussen som bara är en ½ meter, reglerar tidvattnet, så sprudlade det inom mig. Sista biten spelade vi Till Havs med Jussi Björling på högsta nivå. Inga mer slussar i alla fall på länge.

Basilikan Notre Dame Lyon

190422 Lyon

Inloppet till Lyon.med Basilikan Notre Dame i bakgrunden.

Anlände Lyon i går kväll efter 9½ timme på kanalen. 11,2 mil, 3 slussar, nu är de större, längre och bredare så pråmar kommer fram. Men i gengäld inte så många. Vi hade gröna vågen det var bara att åka rätt in i slussen verkligen smidigt och snabbt. Hela kanalen är nu bredare, djupare och rakare, lite tråkigare men säkrare. Ju närmare vi kommer Lyon så blir det fler samhällen vi åker igenom, mer att titta på mer kuperat och grönt. Lägger till vid den långa kajen vid ca kilometer 1. Det är nästan fullt utmed kajen av stora båtar och pråmar. Det är högt upp till kajkanten för mig men det ska lösa sig, Tb får väl vinscha upp mig. Det finns en ny småbåtshamn vid ca km 2 men lite bökigt för oss tror vi med den långa masten och allt. Nu har vi inte el eller vatten.

OBS! Vid slussarna. Det är nu flytvästtvång och man måste ringa upp dom på VHF’en.

190421 8½ timme, 10,3 mil och 3 slussar som går galant. Låg en natt i Tournus, en fin Gallisk stad med tinnar och torn, gamla stan´ lik kärna. Gick en kvällspromenad och här skulle jag ha velat stanna en dag till men Torbjörn vill till Lyon. De har en lång tilläggningsbrygga mitt i stan´ fanns både vatten, el och soptunna om man behövde.

Torbjörn i Tournus

190420 Saint Jean de Losne

Kajen mitt i stan, tror inte vi kommer in i marinan. Vi ligger bra här, gratis. Vatten och el får man betala för.

Anlände igår efter en lång dag. Strålande sol och 24 grader varmt, så skönt. Allt gick bra fram till sista slussen där vi möttes av 2 röda ljus. 2 båtar framför oss och 3 efter oss blev det innan de öppnade portarna 1½ timme senare.Vi stannar här en dag innan vi går vidare. Skönt att stanna upp och se sig omkring. Både gått en långpromenad, 5 km till Lidl och cyklat lika långt för att köpa diesel. Pratat med andra båtägare runt oss, en från Sverige och 2 från Danmark. Fyllt vatten och skurat däcket. Tagit in seglen i salongen och fördelat vikten så det blir balans i båten.

190418 Gray

Lämnade Port sur Saóne, Ursula och Bernhard idag för att åka vidare ensamma. Stort tack för hjälp med att transportera våra tunga segel och kätting med ankare. Utan deras hjälp hade vi inte tagit oss igenom. Det har varit en nervpress. Djupet har varit under 1,70 på flera ställen och vi har släpat i botten många gånger under resans gång. Och det var tur att vi åkte när vi gjorde. Nu har det satt djupgränsen till 1,60. De har arbeten på gång på flera ställen.

I Port sur Saóne la vi till utanpå Mano än en gång i båthamnen. Här finns el, vatten och diesel. En bit att gå till affären men den finns. Även restauranger. Vi tog med Ursula och Bernhard på en av dem och bjöd på middag som tack för all hjälp. Sen bjöd dom på Champagne som avskedsdrink.

Vi packade över allt till vår båt igen nu ska vi klara oss själva.

Har fått ett strålande väder och värmen gått upp till 22 grader och vi njuter av det och att vara för oss själva igen. Även om det är bra och roligt att ha följeslagare ett tag så känns det bra till en viss gräns. Och visst klarar vi oss själva alldeles utmärkt, förstås.

Vi undrar om de tänker och i så fall vad när vi sakta flyter förbi.
Det fullkomligt exploderar av grönska i värmen

Nu har vi mer vatten under kölen och känns tryggt. Vi har sakta men säkert tagit oss vidare i sakta mak utan stress.Det har gått som smort idag fram tills sista slussen som inte ville öppna sig. Så jag fick med livet som insats (ironi) klättra ut på en stor pollare med en liten brygga/bro för att ta mig iland och fixa det hela, ringde på hjälp till VNF som ordnade det. Annars hade vi legat kvar där hela natten, så jag är en riktig hjälte idag. Men nu ligger vi mitt i stan, vid en brygga som det är förbjudet att lägga till vid, men ingen har sagt något och det är gratis.:) Inga faciliteter men vi har så vi klarar oss.

Torbjörn ser ljuset i tunneln.

190416 Fontanoy Le Chateau

Notre Dame November 2018. Möttes av nyheten om att katedralen, Frankrikes främsta nationalsymbol står i lågor, mycket sorgligt.

Lämnade Girancourt kl 07.50 igår men redan vid sluss 3 blev det stopp, fjärrkontrollen som ska öppna slussen fungerade inte. Det tog 1 timme att få hjälp. Vid sluss 8 blir vi fast inne i slussen för porten öppnar sig inte, pga att den bakre porten inte stängts ordentligt pga att en gren fastnat. Tar ytterligare 30 minuter att få hjälp. Mellan sluss 25 och 26 pågår arbete så man har sänkt vattennivån lägre än 1,7 så vi har grundkänning igen säkert 7-8 gånger, det skrapar under som grus och bumpar till flera gånger. Detta får oss att ”trippa på tå” fram efter det. Vi har dock inga mer problem därefter.

Efter 34 slussar och 10 timmar anländer vi så Fontenoy Le Chateau. Ligger mellan sluss 34 och 35 Vid båtuthyrningen, här finns el, vatten, diesel och dusch (när receptionen är öppen). Nära till stan, liten affär, apotek och bageri finns.

Vi tar en promenad och letar efter Slottet.

Slottet
Pittoreskt litet samhälle men rätt sliten och stort behov av renoveringar.

190413 Girancourt

Sovit ut efter gårdagens strapatser, den värsta delen är nu avverkad. Den sista stigningen upp till ca 360 meters höjd över Medelhavet. 14 ytterligare slussar i en s.k. trappa där slussarna ligger mycket nära varandra. Ungefär ca 6 km. Jag gick mellan slussarna så Ursula skulle slippa klättra idag. Jag gick i rask takt till att börja med men upptäckte att jag hade gott om tid mellan slussningarna. Det är en bra gång/cykelväg utmed kanten. Jag mötte upp båtarna och med en båtshake fiskade jag upp tamparna och förtöjde. Torbjörn fick hantera båten själv men det gick bra. Det hade varit lite snärjigt att hinna med att parera när vattenflödet släpptes på. Det blir sådan turbulens i vattnet så båten kränger, masten sticker ju ut där fram och bak så det är risk att de slår i kanterna och skadar masten. Lite slog det i men inget allvarligt.

Ett steg i ”trappan” Det var kyligt men solen sken och efter att jag gått ett tag så tinade jag upp.
Mellan två slussar. Det blev dagens träningspass att gå mellan slussarna, ner på knä och fiska upp alla tamparna och förtöja sen hasta vidare till nästa sluss. Blev ca 3 distans ca 5,5 km på 3 timmar.
Sluss 1 på toppen nu bär det utför och man börjar om med nr 1 vid nästa sluss också. Den blå stången öppnar man slussen med och den röda kan man akutstänga om nödvändigt. En gång har vi använt den röda när porten framför inte öppnade sig och var fast i slussen. VNF personalen var snabbt på plats och öppnade porten från lilla kuren.

Väl uppe så kunde vi andas ut, inga problem med för lite vatten, som vi hade befarat. Efter det var det 1 mil lång passage till nästa sluss där det gick nerför vid Girancourt. Här var det trångt och det var tur att vi inte fick något möte för vi måste gå mitt i kanalen pga av djupet och hade ingen som helst väjningsmöjlighet. Här var det 1,8 meter men vi hade ändå grundkänningar 6 gånger. Speciellt vid ställen där det var cement på kanterna troligen för in och utflöde av vatten. 3 mjuka känningar men 3 st lite hårdare som skrapade i. Båten är ju baktung så vi gick inte rakt på grundet med kölen utan det tog längre bak så båten inte fastnade utan skumpade över istället.

Trångt och det är bara mitt i vi kan åka, ingen möjlighet att väja som tur är fick vi inget möte. Trots löfte om minst 1,8 meters djup så gick vi på 6 gånger.

Vi tog en sluss till men nerför istället vilket är mycket enklare, det är bara att förtöja och sedan följa med ner och släppa förtöjningen. Ingen mer klättring. Vi kom således hit och bestämde att vi stannar här 2 dagar pga av det skulle bli så kallt. En lång bra kaj med tillräckligt djup. Gratis. Dock inga faciliteter med el och vatten men nära till en affär. Inget hålligång ställe men vem behöver det i det här läget.

190411 Epinal

Epinal så här ligger vi nu 4 utanpå varandra. Plötsligt ser vår båt så liten ut jämfört med Bernhard och Ursulas båt Mano.

Så då är vi iväg igen, efter 41 slussar och 1 broöppning har vi nu nått Epinal där vi väntar tills imorgon för den riktiga prövningen. 14 slussar i en s.k. trappa, alla i en följd, 45 meters stigning. Bernhard har varskott VNF (typ kanalbolaget) så de kommer imorgon kl 9 och ska övervaka vår slussning så vi inte blir fast någonstans.

190411 Kanalkonst 1
190411 Kanalkonst 2
190410 I Charmes hade vi ett par med vita storkar som grannar.Trevligt.

Det kändes allt lite ringrostigt i början med slussningen men efterhand har vi fått in ett flöde som fungerar bra för oss alla utom möjligen Ursula som måste klättra i slussen. Så här långt har det inte gått att dela på uppgiften eftersom det finns bara en stege som ligger vid deras båt och hon som har skadat ryggen och allt. Slussarna är automatiserade och vi har fått en fjärrkontroll, i Neuves Maisons, som man öppnar slussen med och sköter allt själv. En gång hakade det upp sig och den främre porten öppnades inte. Då fick vi dra i den röda stången som är akutavstängning och rapporteras direkt till VNF och de var snabbt på plats och hjälpte oss att öppna portarna. Man drar i den blå stången när man sätter igång slussningen själv.

De två första dagarna har det varit grått, disigt och kallt men inte något regn under färd. Idag har solen varit framme hela dagen men lite blåsigt mellan +4 och +11 grader. Det har dock varit en fin och stillsam färd i naturen med mycket fågelkvitter, hästar och kor samt en åsna som nattgranne.

I Charmes fick vi ligga med båtar i liten pråm-storlek nästan under bron för att inte gå in i dyn. Lite snuddade vi nog ändå. Vid vanliga kajen var det bara ca 1,40 djupt även om vi legat dubbelt med Mano. Det har varit lite dåligt med bra övernattningskajer hittills.

190409 Kastar loss från den plats vi legat på i 7 månader. Känns lite vemodigt och separationsångest en skvätt.

Toul 190407

Idag är det slutfixet, vi har lagt över en hel del tunga saker på Bernhard och Ursulas båt, som ankare med 50 meter kätting och alla segel. Så båten blir så lätt som möjligt. Vi går upp mot Epinal som är den högsta punkten och där det är som lägst djup, enl uppgift endast 1,80 vår båt går 1,75 men nu är vi riktigt tunga så det blir nog 1,80 precis. B och U har en stor motorbåt och de kan dra loss oss om vi kör fast. Efter Epinal går vi neråt och det blir djupare igen. Vi går mot Corre och senare Lyon osv. Vi har många, många slussar framför oss. Men även en massa fin natur hoppas jag och det kommer bli varmare och varmare.

Toul 190406

Bernhard och Ursula tog med oss i torsdags till Nancy för att köpa en Vignette, en biljett så vi får åka på kanalerna. Därefter åkte vi till Metz till IKEA och shoppade lite. Vi hann också med att gå på Touls museum som hittills inte blivit av av någon anledning. Kul och intressant.

På museet i Toul

Igår tog B+U med oss på en tur till Verdún och Commercy. I Verdún var vid Minnesplatsen för slaget där 1914-1918. En mastodontbyggnad där alla namn finns inristade i väggar och tak på alla de drygt 170 000 unga män som fick sätta. livet till. Under huset ligger alla skelettben efter de okända soldaterna. De kan man se genom fönster utmed grunden på utsidan. Gravkorsen är oändliga, så långt ögat når. Skyttegravar och bombkratrar finns tydliga tecken på i naturen runt fortet. Fortet var dock stängt så vi kunde inte komma in. Vi fick se en film på 20 minuter från den tiden och det är horribelt hur de levde.

Inne i själva staden tog vi en fika innan vi åkte vidare till Commercy där det var stor marknad. Här tog vi nästa fika med en Madeleine kaka som är bygdens stolthet. Det var en härlig tur på landsbygden, med alla slätter och odlad mark. Det behövs många bönder för att ta hand om all denna odlad mark.

Planen var att åka i morgon men det ska ösregna hela dagen så vi åker väl på tisdag istället om vädret tillåter. Vi har ju all tid i världen eller som Bernhard säger vi är miljonärer i tid.

Ett minnesmärke över mer än 170000 döda unga män i åldern 20-30 år, måste ju vara en jättelik fallossymbol eller hur.

Toul 190401

Nu har vi bestämt att vi ska åka vidare nästa måndag, 8/4, tillsammans med båtgrannarna, Bernhard och Ursula. De har en stor motorbåt. Ursula har skadat ryggen så Torbjörn blir den som ska klättra i slussarna när det behövs. Bernhard pratar Franska och ska föra våran talan när det behövs. Win-win situation. Vi håller på att göra klar båten för avfärd. Det är mycket att tänka på och så vill jag ha det rent och snyggt när vi far. Mycket att skrubba och stuva.

Gör rent i stuvutrymmet och lagade pumpen till septitanken.

Torbjörn försöker laga gummibåten men det vill sig inte riktigt, det är mitten kudden, kölen, som inte håller riktigt tätt. Vi ska också byta gummikuddarna under motorfästena, när de kommer. Viktor har skickat ett paket som vi hoppas hinner fram i tid.

Toul 190325

Sedan sist har jag fyllt år och tog tåget till Strasbourg över helgen 8-10 mars, en liten minisemester i den livslånga:) Det var lite kallt och blåsigt några regnstänk fick vi också. Vi hade dock en riktigt lyxig helg, bodde på hotell, med go’frukost. Såg sevärdheter, gick och gick och gick igen. Såg katedralen med klockspelet och EU parlamentet. Åt på restaurang och var på bio, såg Green book. Vi åkte sightseeingbåt på kanalerna runt och såg staden från vattnet. Sammantaget en riktigt fin födelsedagshelg.

På dagen 64 år, vart tog tiden vägen?

Väl åter i Toul så har vi börjat med vårstädning. Tvättat/skrubbat kapellet, tvättat dynöverdragen i fören, mögelsanerat fören. Vädrar dynerna, kuddar m.m.

Jag skrubbar kapellet som blivit mögligt och smutsigt under vintern.

Vi går till badhuset fortfarande ca 2 ggr per vecka och Torbjörn har lärt sig ett nytt sätt att ta sig upp ur bassängen. Han såg en av badvakterna som gjorde så och då var han tvungen att prova själv. Tyvärr kan jag inte få in den bildsekvensen här.

Torbjörn försöker laga småhål på gummibåten.

Toul 190305

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 20190226_115040.jpg

Det här med hemsida och bloggande har minst sagt inte varit så lätt. Jag har tagit bort bilder av misstag, jag glömmer hur man gör, WordPress har ändrat i utförande och jag hänger inte med. Nu ska jag försöka ändra mig och lägg ut ett blogginlägg varje gång istället för att fylla på ovanifrån på det gamla inlägget. Får vi se om det går bättre.
Vi har haft vår i luften i ett par veckor med upp till + 17 grader men sedan 5-6 dagar regn och rusk igen och lite kallare och blåsigt. Men det finns hopp om att vi snart kan släppa loss igen. Vi planerar att komma vidare i början av april förhoppningsvis.
Med vårkänslorna kom också behovet att städa och upptäckte till vår fasa, att i förpiken som vi haft som förråd och förvarat bl.a. alla segel, hade vi fått omfattande mögelspridning. Så ut med allt och städa, tvätta och vädra. I salongen hade vi fått lite mögel men klarat sig ganska bra ändå. I akterkabinen har vi inget problem men då har vi vädrat där varje dag och torkat fukt hela tiden.
Men vi har haft några underbara dagar med långa promenader och cykelturer också och utforskat omgivningarna runt Toul. Om man nu nödvändigtvis måste övervintra på väg mot Kanarieöarna så har det här varit en bra plats att ligga på. Säker och lugn hamn, billigt, fina omgivningar. Inte mycket håll-i-igång men det har vi inget behov av. Det var lite krångligt att ta sig hem till Sverige och till Kanarieöarna när vi skulle dit. Toul ligger lite avsides så. Men nu i efterhand hade det kanske varit bättre att åka till och från Strasbourg istället.
Så här i efterhand har vi också tänkt att det var bra att vi blev fast här trots allt med tanke på att vi var ganska stressade innan. Nu har vi tvingats tagga ner och ta det lugnt. Gilla läget helt enkelt.

När vi lyfte på luckorna var det mögel hela vägen ner, på segelsäckarna och under dynorna. Fy och dubbel fy. Skurade med ättika eller vinaigre som det heter här och tvättat alla dynöverdrag.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 20190303_111206-1.jpg

Kollar Vasaloppet och följer min bror Per och kusin Torbjörn på deras lång och tunga färd till Mora. Vi har också en ruggig dag så det gör inget att vi har en inne-sittar-dag.
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 20190219_183841-2.jpg

En öl i sittbrunnen en härlig dag är inte fel.
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 20190206_135442-1.jpg

Njuter av solen. Dagsutflykt med picnic till toppen av berget med utsikt över Toul.
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 20190206_124204.jpg

Gammal fästningsruin från 1870 talet runt hela berget

Men visst nu börjar det allt klia lite i oss att komma vidare. Bara vi får lite bättre väder så vi kan få båten i ordning, städa och fixad på olika sätt innan vi kan komma iväg. Det vi funderar över är om vi ska tömma på båten på tunga grejer och lämna kvar här i Toul på ett lager och hämta senare med bil. För att göra båten lite lättare så vi inte sticker så djupt om kanalerna fortfarande inte är så djupa trots att de lovar minst 180 djup. Eller ska vi lägga över grejerna i gummibåten och ha den på släp. Det får värka fram det beslutet.